Vi Vänder oss till:

Kvalitetsansvariga för sociala insatser, där målgruppen saknar förmågor att på ett adekvat sätt förmedla sina behov och önskemål kring stödinsatsernas utformning.



vi erbjuder:

Ett webbaserat - alternativt postalt - enkätformulär som fastställer i vilken grad individens behov av hjälp och stöd efterlevs i det dagliga omsorgsarbetet utifrån genomförandeplanens innehåll och tillämpning. Förfarandet ligger i linje med metodstödet IBIC och framställer mätbara styrtal för insatser såsom exempelvis "bostad med särskild service", "personlig assistans" och "daglig verksamhet". 

Varför?

Till kommunens uppgifter ingår att verka för att personer som omfattas av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) får sina behov tillgodosedda. Insatser skall vara av god kvalitet och kvaliteten i verksamheterna skall systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras (se LSS § 15 & § 6). Föreliggande utgör en central vägledning för kommunernas kvalitetsarbete.

Till följd av att socialt arbete karakteriseras av oprecisa, vidsträckta och generella verksamhetsmål - som dessutom är många till antalet - kan det hos huvudmän uppstå problem med att sätta fingret på exakt vad syftet med en utvärdering ska vara, vilka frågor som ska besvaras och vad resultatet ska användas till. En utvärdering måste med andra ord avgränsas för att kunna genomföras.

Även vid lämplig avgränsning kan problem uppstå; insatser inom socialt arbete är som bekant svårmätbara eftersom de karaktäriseras av intuition, nära relationer och komplexitet. Dessutom uppvisar individer varierande behov och dessa behov kan förändras över tid. En utvärdering kan därmed snabbt bli inaktuell.

De individer som uppvisar betydande funktionsnedsättning är en målgrupp som är svår att få tillträde till vid "traditionella" undersökningar, eftersom de saknar förmågor att förmedla sina behov och önskemål på ett adekvat sätt. Samtidigt kräver kommunpolitiker i regel mätbara styrtal för att försäkra sig om att verksamheterna utformas utifrån målgruppens behov och önskemål, att de begränsade resurserna fördelas optimalt och för att kunna ta ansvar för förd politik. Hur löser vi denna problematik?

Hur?

Genom att avgränsa en utvärdering till individens behov kan den förankras i omsorgens sociala dokumentation, d.v.s. genomförandeplanen. Utifrån bedömning av genomförandeplanens innehåll och tillämpning går det därmed att fastställa till vilken grad individens behov av hjälp och stöd efterlevs i det dagliga omsorgsarbetet inom ramarna för den beviljade stöd- och hjälpinsatsen.

Förfarandet innebär att dels behöver behoven inte kartläggas på nytt vid en utvärdering, vilket spar både tid och finansiella resurser, dels avgränsas utvärderingen utifrån politiskt uppsatta mål och föreliggande policydokument för insatsen, vilket säkerställer hög validitet.

Då utvärderingen integreras i den sociala dokumentationen blir resultaten relevanta, verksamhetsanpassade och dess användning möjliggörs. Därutöver främjas en tydligare struktur på genomförandeplanernas innehåll och tillförsäkrar att mål- och metodformulering är aktuella.

Vid utvärdering av sociala insatser krävs en förmåga att kunna avläsa sammanhanget, det emotionella klimatet, se helheten, inklusive känslor och värderingar hos målgruppen. För att presentera en helhetsbild av en individ som inte kan föra sin egen talan, och för att undersökningen inte ska ”frikopplas” kontexten, krävs därför omdömen och värderingar från omsorgspersonal som lever nära inpå individen. På förekommen anledning är självvärdering en tillrådlig metod vid utvärdering av socialt arbete. Därigenom tillgodogörs det ”sociala arbetets professionalitet” vilket är en ovärderlig kunskap.

företagets roll

Behovsinriktad Utvärdering Halland är en enskild näringsverksamhet lokaliserad i Halmstad. Ägaren heter Daniel Johansson. Inom företaget finns kompetens inom utvärderingsområdena funktionshinder-, missbruks- och äldreomsorg samt relevant akademisk utbildning i form av Masterexamen inom implementering och policyanalys.

Behovsinriktad Utvärdering Halland  har sitt ursprung i ett kritiskt förhållningssätt till ”traditionella” (positivistiska) utvärderingar; dessa är inte tillrådliga för mätningar av sociala insatser, snarare tenderar de till att "skjuta över målet" genom att frånkopplas undersökningens ursprungliga syfte och avgränsning.  I samråd med centrala nyckelpersoner (omsorgspersonal, anhöriga och kvalitetsansvariga) och i avstamp i akademisk utvärderingslitteratur (främst Lena Lindgren, Evert Vedung och Karin Sjöberg) har vi konstruerat en lärorik utvärderingsmodell som ett alternativ till kostnadsdrivande strategier.

Centralt för utvärderingsmodellen bottnar i metodvalet. Valet av självvärdering har avstamp i erfarenhet av andra metoders inneboende brister. Vid tidigare utvärderingar av insatsen bostad med särskild service och personlig assistans har respondenter med kognitiva och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar fått besvara frågor/påståenden med hjälp av piktogram (bildliknande grafiska symboler). Av resultaten framkom att somliga respondenter inte visste hur symbolerna skulle tolkas då de saknar förståelse för dess ikoniska innebörd, vilket kunde bidra till förvirring. Hos andra respondenter väckte symbolerna så stor nyfikenhet att uppmärksamheten avleddes från den upplästa frågan.

Ytterligare ett problem med ett "traditionellt" förfarande kan uppstå då utomstående konsult eller omsorgspersonal medverkar vid uppläsning av ett frågeformulär, då medverkan i sig även ger utslag i mätningarna i form av imitationsproblem; respondenterna tenderar att bete sig som man förväntar sig att de skall bete sig. Detta fenomen benämns Hawthorneffekten och har visat sig vara väldigt utbrett.

Det så kallade ”sociala arbetets professionalitet” är en ovärderlig kunskap som omsorgspersonal förfogar över. Problemet är att denna kunskap inte tillgodogörs i tillräckligt stor utsträckning vid "traditionella" utvärderingar, dels är objektivitetsambitionen central, dels vill utomstående konsulter rättfärdiga sina höga arvoden och får därmed agera "experter". Resultatet blir att utvärderingar inom socialt arbete är kostsamt och många gånger ”frikopplas” kontexten. Följden kan även bli att viss omsorgspersonal ”motarbetar” undersökningarna samtidigt som extern konsult får problem med att uppfatta och tolka målgruppen. Tillförlitligheten blir därmed tydligt åsidosatt.

Verksamhetsmålen inom socialt arbete är oftast både vidsträckta och många till antalet, vilket medför att mätningar enbart kan inbegripa en begränsad del av allt som eftersträvas med insatserna. Utomstående konsulter får därmed stort handlingsutrymme att "styra" utvärderingen efter eget godtycke eller rådande trender. Detta kan bli oerhört kostsamt för uppdragsgivaren. 

Det är viktigt att prioritera och kunna motivera mätningens avgränsning. Det krävs kunskaper om politiskt uppsatta mål och föreliggande policydokument för den insats som är föremål för utvärdering för att formulera standardiserade kvalitetsindikatorer med en behovsinriktad underbyggnad. Oavsett pågående trender inom utvärderingsfältet bör en utvärdering alltid inriktas på individens behov. Behoven varierar över tid och omsorgspersonalen innehar god kännedom om dessa då de kartläggs systematiskt som en del i den sociala dokumentationen. 

Behovsinriktad Utvärdering Halland är registrerat hos Bolagsverket och är godkänd för F-skatt.

Kontakta oss

© Copyright behovsinriktadutvärdering.se